Rotbevattning på historiskt vis

 

risbuntar2 160421
Risbuntar av lindskott, till rotbevattning

Efter litteraturstudier i projektgruppen fick vi kännedom om ett gammalt sätt att förenkla rotbevattning av nyplanterade träd.

Källan är Peder Månssons Bondakonst jämte parallelltexter, skriven omkring 1530-talet och utgiven 1983. Han skriver att man band armtjocka buntar av tunt ris. Dessa placeras vid plantering så att ena änden kommer under rotklumpen och den andra sticker upp lite över markytan. Där vattnar man sedan och riset leder då ner vattnet hela vägen under plantan.

 

 

Vi tyckte att detta verkade vara en spännande metod att prova på Fredriksdal. Dels är det inte så vackert i en historisk och publik miljö att det sticker upp gula plaströr vid träden. Dels blir sådana rör ofta fulla med grus och sten.

risb i krikon3 160511
Krikon med risbuntar av lindskott

 

Eftersom vi inte skulle plantera nu i vår, men hade satt en hel del fruktträd under hösten/vintern så monterade vi ner risbuntarna i efterhand. Den nedre änden kom ca 50 cm ner under rotklumpen. Vi har satt två per träd i sammanlagt 4 träd, två krikon och två päron. I direkt anslutning till de valda träden står andra som är planterade vid samma tillfälle.

 

risb i krikon1 160511
Risbuntarna sticker upp

Det ska bli intressant att se om det blir någon skillnad på tillväxt, särskilt om det blir en torr sommar med mycket bevattningsbehov. Troligen underlättar risbunten även syre transporten i jorden.

 

Gräs och fruktträd

Idag har jag varit på Hovelsrud vid Mjösa i Norge. En fint restaurerad gård som 2014 belönades med Europa Nostra priset. De hade en rationell och modern lösning på problemet fruktträd och gräsmatta: en fyrhjulsdriven gräsmatterobot. Om man nu absolut vill ha kortklippt gräs under fruktträden så verkar roboten vara det mest rationella som också gör minst skada på träden. Inga stammskador, inga trädspeglar vilket ger mindre skötsel, inga gren-eller kronskador från personer på åkgräsklippare. Andra alternativ kan vara äng, men det får vi diskutera en annan gång. 

  

Hovelsrud med den ganska unga fruktträdgården där gräset klipps med robot och träden inte står i speglar.

Oktober är lövens månad

IMG_2485nn

Det blir en hel del löv. Artur Bäckström som donerade Julita gård till Nordiska museet gillade träd. Vi har mängder av lindar, lönnar, ekar, askar och björkar. Det berättas att de som arbetade i parken och tyckte något träd var för gammalt och dåligt, fick smyga ut på natten och såga ner det i hemlighet. Annars skulle Artur satt stopp för det hela.

IMG_2481

I oktober färgas löven gula, orangea och bruna och faller. Soliga dagar är denna tiden nästan den vackraste på hela året. Vi har genom åren funderat på bästa sätt att hantera alla löv. Nu gör vi så att vi blåser grusgångarna och därefter klipper ner löven på gräsmattorna. De finfördelas och dras snabbt ner i jorden av maskarna. Ändå blir det förstås en hel del som virvlar runt och samlas intill byggnader och på öppna grusytor. Dessa måste vi forsla bort för hand. Är det en regnig höst är löven tunga och klibbar ihop. På gångarna blir de snabbt nedkörda och blandas med gruset. I år har hösten varit väldigt torr vilket har underlättat i princip allt höstarbete i trädgården. Att klippa ner löven innebär förstås att näringen återgår till jorden vilket känns bra, men en hel del arbetstid och bensin går åt. Ibland samlar vi ihop löv och gör vi lövkompost som vi använder kommande år. Det blir ett utmärkt blandmaterial utan vare sig frö- eller rotogräs!

IMG_2500

Klippning av buxbom och test av häcksaxar

Kryddträdgården på Fredriksdal

Visningsdelen i september.
Visningsdelen i september.

I kryddträdgården har vi buxbomhäckar planterade på 1980-talet, enligt design av Sven Ingvar Andersson. Trädgården är inte original till Herrgården, men ska se ut som en historiskt riktig kryddparterre.

Skördedelen med sina breda häckar av storbladig buxbom.
Skördedelen med sina breda häckar av storbladig buxbom.

Vi har en visningsdel och en skördedel. I visningsdelen klipps häckarna numera 30 cm höga och 30 cm breda. Utom ytterlinjerna som klipps 45 cm breda, eftersom de är planterade med dubbla rader. De häckarna totalrenoverade vi för 4 år sedan, mer om det i ett senare inlägg. I skördedelen är häckarna av storbladig buxbom, de är mycket bredare och högre, ca 80 x 100 cm.

Klippning med handsax och batterisax.
Klippning med handsax och batterisax.

I år bestämde vi oss för att prova att klippa en del av häcken med en handsax. Tanken var först att vi skulle klippa hälften med den och andra hälften med vår batterisax. En av kollegorna tog sig an uppgiften. Efter att ha klippt en bit tyckte hon att det gick så pass mycket tid till handklippningen, att vi minskade mer det till ¼ av häcken. Instruktionen var att det fick lov att ta tid, men att hon inte skulle anstränga sig så att hon fick ont, saxen är i kortaste laget. Resultatet blev att hon klippte en sträcka på ca 5 m med handsaxen.

Den handsax vi använde.
Den handsax vi använde.

När Joakim Seiler, från Gunnebo, kom på besök någon vecka senare hade han med de två saxar de använder, så vi fick prova. Den längre modellen är relativt tung, men tillräckligt lång för alla kollegorna. Det kanske blir ett inköp av den längre modellen för att kunna prova i större omfattning nästa gång.

 

Före klippning skrapar vi bort singeln för att underlätta städningen.
Före klippning skrapar vi bort singeln för att underlätta städningen.

Vi klipper våra häckar på frihand. Oftast en gång per år, men vi vill gärna hinna med två ggr. Före vi börjar klippa skrapar vi bort singeln ca 50 cm från häcken, detta är för att underlätta städningen efteråt. Det mesta klippet räfsas upp och det sista smuliga suger vi upp med en handburen lövsug.

Mårbackas granhäck

DSCN4367

Mårbackas granhäck sattes under 1912-1914 av Selma Lagerlöfs andra trädgårdsmästare Naima Smitt som ett skydd för de 95 fruktträd som planterades 1912.

DSCN1815

Flygfoto över Mårbacka taget omkring år 1930 från norr. Fruktträdgården ligger i lä bakom granhäcken.

 

Mårbacka ligger på tung lerjord och 2011 blev stora delar av trädgården dränerad som en följd av att vattnet stod i trädspeglarna och grusgångarna efter ett kraftig regn. Häcken, som redan innan dräneringen började visa tecken på att inte må bra, har de senaste åren dött av i stora partier.

DSCN4367

DSCN1504

Vi står inför att stora delar av häcken måste tas bort och nyplanteras.

För att hämta kunskap om nyplantering och skötsel av en granhäck har jag besökt Bergianska trädgården i Stockholm. Jag fick under en hel dag vara med när trädgårdsmästare Hans Nilsson och hans personal klippte sin häck.

DSCN1584

Den befintliga granhäcken på Bergianska blev planterad under sista hälften av 1880-talet, men byttes ut under hösten 2000 då den uppvisade samma skador som vi har på Mårbacka.

DSCN1598

Hans Nilsson klipper den södra granhäcken.

Hagtornshäckar på Fredriksdal

Innanför vår huvudentré växer hagtornshäckar på båda sidor om huvudgången. Vi har foton på dem från ca år 1920. Då var det raka linjer, symmetriska klot och snyggt böjd överkant.

För 5 år sedan var det något helt annat som mötte besökarna. Häckarna hade vuxit asymmetriskt, kloten hade svällt ut och hängde långt ner på solsidan. Överkanten var mest som en böljande våglinje. Då bestämde vi oss för att göra en totalrenovering. Första vintern tog vi ner höjden till 160 cm och kloten skars in till bara enstaka grenar. Andra vintern tog vi in sidorna hårt.

Nybeskuren på höjden och kloten intagna, april 2010.
Nybeskuren på höjden och kloten intagna, april 2010.
Hårt inskuret klot våren 2010.
Hårt inskuret klot våren 2010.

Hagtornshäcken juli 2015
Hagtornshäcken juli 2015

Nu har vi häckar som är täta, symmetriska och kloten gör skäl för namnet

Hundratals rosa och en vit

IMG_1325

I gräsmattan norr om herrgårdsbyggnaden på Julita gård, som vi detta år inte klipper utan slår som äng, har det sedan länge funnits ett område med krolliljor. Detta har man varje år sparat och liljorna har blivit fler och fler. Men de tål inte gräsklipparen som kört förbi varje vecka så de har hållit sig inom sitt område. Gräset på denna yta har utvecklats annorlunda än gräset som klippts, framför allt ha vissa arter gynnats. Ängskavle dominerar och en och annan hundäxing ser man också. Nu i början av juli blommar krolliljorna. I år såg jag för första gången en vit bland de rosa. Så fin! Hoppas de vita blir fler och lyser upp under trädkronorna.

IMG_1334IMG_1337

Vi låter gräset växa

IMG_1031På Julita gård testar vi just nu ett alternativt sätt att sköta några av våra gräsmattor. Dessa gräsytor i herrgårdsparken har i många år klippts med gräsklippare, men rymmer många fler arter än gräs. Det visar sig tydligt nu när vi låtit vegetationen växa upp och gå i blom. Prästkrage, humleblomster, ängsklocka och kanske mest överraskande, tre nattvioler, har levt nere i gräsmattan och bara väntat på att få komma upp och blomma. Nu har vi slagit ett område med lie. Två andra ytor ska vi slå av lite senare. Det ska bli mycket spännande att se hur vegetationen här kommer utveckla sig de närmsta åren. IMG_1035IMG_1149   Under 1900-talets början var dessa ytor inte kortklippta, så förhoppningsvis ger denna typ av skötsel våra besökare en upplevelse av parken som bättre stämmer överens med det vi vill förmedla: “…en trogen bild, hur en gammal sörmländsk herrgård af  betydligare omfång tedde sig under slutet af förra och början af innevarande århundrade.” IMG_1049 (2)